Moderaterna

Moderaterna har länge varit det största borgerliga partiet i svensk politik. Vid partiets grundande år 1904 byggde Moderaternas politik på en konservativ värdegrund men senare utvecklades partiet och blev mer marknadsliberalt. Idag kallar sig partiet officiellt för liberalkonservativt. Fredrik Reinfeldt var Moderaternas partiordförande i tolv år och han har haft stort inflytande på hur partiet ser ut idag. Reinfeldt ville att partiet skulle närma sig den politiska mitten och satsa på bland annat socialpolitik och välfärd. Partiet skulle dock fortfarande ägna sig åt sina hjärtefrågor som rör valfrihet, jobb, företagsamhet och privatägande. Reinfeldt valde att kalla det förändrade partiet för Nya Moderaterna.

Moderaterna blir statsministerparti

I riksdagsvalet 2002 gjorde Moderaterna en brakförlust. Partiet förlorade 27 mandat i riksdagen och fick bara 15 procent av rösterna. Några månader efter valet avgick partiordförande Bo Lundgren och han efterträddes av Fredrik Reinfeldt. Under Fredrik Reinfeldts ledarskap lanserades en förändring av partiet. Partiet skulle göra satsningar på välfärden, göra det lönsamt att arbeta, och skärpa straffen för brott. Partiet inledde dessutom en allians med de övriga borgerliga riksdagspartierna. Bortsett från ett kort avbrott på 1990-talet hade Socialdemokraterna haft regeringsmakten ända sedan 1982 och de borgerliga partierna insåg att en allians var det bästa sättet att stoppa den socialdemokratiska dominansen.

Allianspartierna presenterade ett gemensamt valmanifest inför riksdagsvalet 2006. Partierna betonade arbetsmarknadspolitiken, en fråga där Socialdemokraterna hade haft högt förtroende. I valet fick Alliansen drygt 48 procent av rösterna och 178 mandat i riksdagen. Moderaternas andel av rösterna var drygt 26 procent, vilket var det bästa valresultat som partiet hade gjort sedan 1928. I och med resultatet fick Sverige sin första borgerliga regering sedan 1994 och Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Hälften av ministerposterna i den nya regeringen besattes av Moderaterna. Efter valet föll Moderaternas opinionssiffror, delvis på grund av kraschen i världsekonomin. Partiet lyckades dock återhämta sig och sommaren 2010 var Moderaternas opinionsstöd över 30 procent.

Moderaterna är näst störst i riksdagen

En försvagad allians

Statsminister Fredrik Reinfeldt och de borgerliga partierna lyckades vinna nytt regeringsförtroende i riksdagsvalet 2010. Moderaterna förbättrade sina siffror och fick mer än 30 procent av rösterna men de andra borgerliga partierna förlorade mandat. På grund av Sverigedemokraternas inträde i riksdagen lyckades Alliansen inte få majoritet i riksdagen trots att de fortfarande var det största blocket. Fredrik Reinfeldt blev tvungen att regera med en minoritetsregering och blev mer beroende av samarbete från de rödgröna partierna. Mycket av regeringens arbete under denna mandatperiod ägnades åt att återhämta Sverige från finanskrisens följder. Inledningsvis hade regeringspartierna vind i seglen och opinionssiffrorna var goda men snart började stödet att svikta.

I riksdagsvalet 2014 förlorade Alliansen och alla borgerliga partier tappade mandat. Moderaterna fick bara 23 procent av rösterna. Efter valresultatet meddelade Fredrik Reinfeldt att han skulle avgå som Moderaternas partiordförande. På partiordförandeposten efterträddes Reinfeldt av Anna Kinberg-Batra, en civilekonom med libertarianska rötter. Tillsammans med Kent Persson, som var den dåvarande partisekreteraren, lade Batra grunden för Moderaternas oppositionspolitik. De framhöll att partiet behövde en förnyelse av både politik och organisation. All kraft skulle nu läggas på att vara en stark opposition mot en svag regering och förbereda sig inför valet 2018. De förklarade att Moderaterna måste lägga ännu mer vikt på att driva sina profilfrågor om arbete och människors frihet att bestämma över sina egna liv. Trots att partiet har gjort vissa förändringar ligger Moderaternas opinionsstöd för tillfället på ungefär samma nivåer som vid det senaste valet.

Sverigedemokraterna flirtar med borgarna

Förutom att förbereda sig inför nästa riksdagsval funderar Moderaterna nu på hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna är vågmästarparti i riksdagen och allt tyder på att de kommer att växa 2018. Sverigedemokraterna har ett flertal gånger sagt sig vara villiga att samarbeta med de borgerliga partierna men de borgerliga partitopparna har varit avvisande. Tillsammans med Sverigedemokraterna skulle de borgerliga partierna få en klar majoritet i riksdagen. Många borgerliga politiker är dock kritiska till sådana samarbeten och anser att samarbeten med SD skulle innebära att de borgerliga partierna gav upp sina grundläggande värderingar. Ute i landet finns det redan kommuner där Moderaterna styr med stöd av Sverigedemokraterna men än så länge har sådana samarbeten inte inletts på riksnivå.